Alla har extremt olika åsikter om olika bett, vissa föredrar, raka, tredelade, tvådelade, pessoa, pellham, kandar you name it.
Jag tycker inte att det har så stor betydelse vad man har för bett, bara hästen trivs med det, bettet ligger bra i munnen och en av det viktigaste sakerna att ryttaren vet vad den gör. Enligt mig är det bättre att ha ett skarpare bätt och en mjukare han än tvärt om. För hur kul är det för hästen om den blir dragen i munnen heeela tiden och måste gå emot en stenhård hand? Sen är det inte roligt för ryttaren heller att behöva ta jättemycket i handen. Kan även skicka fel signaler till hästen, den vänjer sig vid en stenård hand som gör att den måste gå som en stålpe med huvudet. Hästen bygger då fel muskler och använder inte ryggen.
Visst man kan byta och se om hästen går t.ex. bättre på ett pessoa än ett tredelat - och sen byta tillbaka. Pollen kan ju faktiskt ha utvecklats och blivit känsligare för handen. Men målet för mig är att få hästen i form på ett bett som som inte 'gör' något :)
Dock gillar jag inte när ryttaren försöker lösa problem som att hästen inte går i form med att ha ett skarpare bett. Hur gör det saken bättre egentligen? Man kan inte 'fixa' hästar med saker! Det gäller att hitta var knapparna sitter.
Det tar lååång tid innan man känner sin häst/ponny. För mig har det tagit 2 år att ta reda på hur jag ska få Curry att gå 'fint'.