Idag fick jag rida lilla Skruttan Wilma igen. Hon är bara för söt och har mycket att säga till om hela tiden. Ibörjan var det lite småjobbigt. När vi skrittade fram blev hon dödligt rädd för en fyrhjuling och efter det blev hon rädd varenda gång hon hörde ljudet ifrån den. Hon liksom släppte rumpan och satte den under sig. Vet inte hur jag ska förklara men rumpan försvann emellanåt och hon försökte rusa iväg med mig. Ja ja, bara att försöka få henne avslappnad och det fungerade skitbra att göra onehandrace(stop). Måste ta och lära mig vad det egentligen heter...

Skruttan var riktigt duktig idag. Men hon har börjat att ignorera gasen nu när det börjar bli jobbigt så ibland kan det ta fem meter innan jag får igång henne i trav. Vi började med att värma upp ordentligt och red i båda varven i alla gångarter. Hon var grymt duktig i galoppen då det var betydligt lättare att fatta galopp i höger varv och framförallt tog hon rätt galopp. Snacka om att utvecklas. Visst, 2 av tre gånger blev det fel i höger varv men annars var hon duktig. I vänster varv var hon en ängel. Tog mina fattningar utan att springa iväg som en galning och hon kunde samla lite grann och gå i form. 

Sen hade vi travbommar på volt. Det gick bra de gånger jag verkligen fokuserade till tusen på att fortsätta att styra henne på ett voltspår och inte fortsätta rakt fram. Blev lite upptagen då hon körde upp huvudet och sprang och då sket det sig lite. Ha ha, en gång sprang hon på en sockerbit och vi missade allt helt och hållet. Aja, jag vet i alla fall vad som blev fel och vad som orsakade det. Hon varjättefin när hon skötte sig och höger varv förvånade mig.

På volten i högervarv försökte jag verkligen trycka till henne så att hon ställde igenom ordentligt i halsen. Wilma fuskar hela tiden och ställer inte alls egentligen, även om det ser ut som det. Men efter bommarna blev det så att jag red på i ett ganska friskt tempo. Då fanns det mer att jobba med och jag lyckades trycka till henne. Jobbigt tyckte dock lilltjejen att det var. Jag red ganska fort men det kändes bra och jag bestämde tempot. Hon körde liksom inte upp huvudet utan sökte tag i bettet :)

Jag är skitnöjd med hela ridpasset om man ser på det hela. Sen hände ju lite saker i början som var lite knepiga att komma ifrån, men nu vet jag iaf vad som fungerar bäst och vad jag ska tänka på.

Blev så att jag åkte till Fågelsunda och red idag. Tur det för min förmiddag var hemsk och jag mådde inte alls bra.

Fick rida Wilma (kärlek till den hästen säger jag bara) och det gick bra. I början var hon envis. Hon försökte springa iväg och smygöka i traven hela tiden. Började med att lägga volter för att hon skulle tvingas till att sakta ner men det hjälpe inte. Så då började jag att bromsa men det fick motsatt effekt. Hon bet sig fast lite i bettet och bara sprang. Då blev jag faktiskt lite arg på henne. Hon var inte stressad utan sket bara i mig helt enkelt, så jag tog i tyglarna så att hon verkligen bromsades upp och så fort hon höjde tempot det minsta så tog jag igen. Det fungerade då hon fattade att det inte var okej att bara springa på som en tok. Behövde bromsa kanske fyra gånger och sen var det bra med det. 

Vi började med att rida på en åttvolt och hon var jättefin i vänster varv. Istället för att ställa igenom hela halsen så fuskade hon i höger varv. Där tryckte jag till henne med skänkeln hela tiden så att hon verkligen ställde. Fick igenom henne så jag känner mig väldigt nöjd där! Sen skulle vi göra öppna på volt i trav, det gick typ bra. Tror jag? Jag kände inte direkt skilland. Eller jo, när hon "föll in" med bogarna. Det blev nog bra men det kändes fel, om ni förstår vad jag menar?