Kommer ni ihåg när jag skrev om mina medryttarhästar? Tänkte göra det nu igen och skriva om Filur, kan väl säga att vår tävlingstid är över nu :( Väldigt, väldigt, väldigt, väldigt tråkigt tycker jag... Han har varit den som alltid ställt upp mina, ibland lite knäppa, idéer. Naturligt har han varit lite tveksam ibland men med lite övertalning så har han gjort det i alla fall. Han är helt super och vill -nästan alltid- vara en till lags. Mina minnen med Filur är många, vissa väldigt roliga och några, kanske inte så roliga? Det beror på hur man ser. I stunden som det hände var jag väl inte så jätteglad alla gånger men om jag tänker tillbaka så kan jag se humorn i det hela.

Jag började sköta Filur för tre år sen, om jag minns rätt. Tog över honom efter Nathalie eftersom hon inte riktigt ville släppa honom, och jag och Nirvana klickade inte direkt... I början när jag red honom var han kanske i andras ögon hemsk. Ute i skogen där bockade, drog han, kickade och försökte kasta av mig så fort han fick chansen. Låter kanske inte som Filur men så var det. Han älskar att tävla och det gjorde jag och Nathalie ofta. Jag på Filur mot Nathalie och hennes medryttarhäst Trixie, en nordsvensk. Vi vann faktiskt oftast då han har en jäkla vinnarskalle. En sak som gick upp ganska snabbt för mig var att det var en riktigt dum idé att börja tävla någon stans där det var långt ifrån en vändplan eller ett litet "instick" i skogen. För Filur han fortsatte att springa... Han ville verkligen inte låta Trixie vinna och blev bara ännu mer taggad om han hörde hennes språng bakom sig. Så det som stoppade han var att vägen tog slut framför näsan på honom.

I början var hans standard i starterna att försöka kasta av mig eller sparka mot Trixie, han var lite knäpp just då. Filur kastade bara av mig en gång ute i skogen och det var när jag red barbacka och han bockade i galoppen. Då blev jag inte glad eftersom jag slog i hans manke... :) En annan sak som han alltid gjorde och fortfarande gör är att efter en galoppbacke alltid springa in i ett litet instick  skogen, och jag vet inte varför?! Förut var jag helt oförberedd på det och det blev lite chock när hästen plötsligt drog åt ena hålet när man själv tänkte fortsätta åt andra.

Filur har sina favoritsaker att äta och att göra. Vatten tycker han är hur kul som helst att stå och plaska i, han älskat allt som är mat och äter vad som helst. Nektariner är en sak som han verkligen gillar. Sen har han lärt sig att dricka ut en flaska oxå, en med kork som man skruvar av. Behöver bara hålla fram den så biter han med tänderna runt den, favoritsmaken är fläderlättdryck.

Filur är bra på, typ allting. Han är super på att hoppa -lite seg ibland, dressyren kan han gå fint om man får till det, bruks äger han på och han är inte rädd för mkt. Har inga problem med att gå ute själv i skogen och bryr sig inte. På senare tid har jag även kommit på att han är rätt bra på öppna, har väldigt lätt för sig särskilt i ena varvet, skänkelvikning i skritten är piece of cake och traven är på väg, framdelsvänding är superlätt och bakdelsvänding äre inge fel på heller. Dock har jag bara försökt några gånger nu senaste veckorna men ändå, han kan ta flera steg med frambenen och stå "stilla" med rumpan. Annat mot dem stora som ändå går dem svåra lektionerna :) Lilla ponnyplutt <3

Han är helt enkelt en toppen häst.


Han har alltid haft något för vatten...



En bild som visar Filurens figur!