Ridning

Red Kaspian den här veckan precis som förra. Sist gick det inte alls bra. Kom inte ner i sadeln för fem öre i traven, fick inget stöd i handen och hans steg blev väldigt stötiga eftersom jag inte kunde sitta ner, då blir han bara ännu kortare i steget. Det blir som en ond cirkel.

Nu gick det i alla fall bättre. Han var inte alls lika springig och jag kunde ta mer i honom utan att han slog med huvudet och blev arg. Den här gången var han inte heller lika uppåt med huvudet utan sög tag mer i bettet från början. Det glappade inte helt enkelt. Efter en stund släppte han till i skritten och sen gick det även hyffsat i traven.

Fick även själv bukt med mina sitsproblem. Kan verkligen inte sitta ner i traven! Nu gick det dock bättre då jag hittade min tyngdpunkt och själv kom ihåg att luta mig mycket bakåt. I mitt fall blir mkt bakåt inte särskilt mkt eftersom jag sitter som en kratta redan innan ;)

Sen gjorde vi lite skänkelvikningar, galoppfattningar från skritt och bakdelsvändningar. Fattningarna gick awesome efter den första. Visserligen blev han ett über-popcorn som hade världens energi men det är bättre än att han tar en en hel kortsida innan han faller in i galopp! Sen fick han ett litet utbrott på Mixie och Kimmie mitt i galoppen men lyckligtvis satt jag kvar. Hade verkligen ingen lust att falla av en maxad D-ponny och träffa den frusna backen i galopp... Det skulle ha gjort ont!

I galoppen blev han också väldigt självbärig och orkade hålla igång utan problem när jag svängde in på en volt, lite trångt blev det ibland. Håller hällre ett avstånd på cirka 5 meter då han verkligen inte gillar att vara nära dem andra hästarna. Koncentrationen tappas totalt och jag måste börja om helt.

Passet kan väl sammanfattas som rätt bra eftersom vi hade våra ljusa stunder :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0