Wilma

Blev så att jag åkte till Fågelsunda och red idag. Tur det för min förmiddag var hemsk och jag mådde inte alls bra.

Fick rida Wilma (kärlek till den hästen säger jag bara) och det gick bra. I början var hon envis. Hon försökte springa iväg och smygöka i traven hela tiden. Började med att lägga volter för att hon skulle tvingas till att sakta ner men det hjälpe inte. Så då började jag att bromsa men det fick motsatt effekt. Hon bet sig fast lite i bettet och bara sprang. Då blev jag faktiskt lite arg på henne. Hon var inte stressad utan sket bara i mig helt enkelt, så jag tog i tyglarna så att hon verkligen bromsades upp och så fort hon höjde tempot det minsta så tog jag igen. Det fungerade då hon fattade att det inte var okej att bara springa på som en tok. Behövde bromsa kanske fyra gånger och sen var det bra med det. 

Vi började med att rida på en åttvolt och hon var jättefin i vänster varv. Istället för att ställa igenom hela halsen så fuskade hon i höger varv. Där tryckte jag till henne med skänkeln hela tiden så att hon verkligen ställde. Fick igenom henne så jag känner mig väldigt nöjd där! Sen skulle vi göra öppna på volt i trav, det gick typ bra. Tror jag? Jag kände inte direkt skilland. Eller jo, när hon "föll in" med bogarna. Det blev nog bra men det kändes fel, om ni förstår vad jag menar?

Sen gjorde vi slutor längs långsidrorna i skritt och det tyckte lilltjejen var jättesvårt. Men fick till några steg på varje sida i alla fall. När vi skrittade av så gjorde jag lite halter och igångsättningar igen. Det gick så jävla bra! Behövde bara andas in eller ut när jag ville att hon skulle frammåt eller stanna. Snacka om lyhörd ponnyplutt som lyssnar på mig ;)
Fina Wilma :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0